Det blir allt vanligare att privatpersoner inte riktigt har koll på sin ekonomi och står handfallna i slutet av månaden när pengarna börjar ta slut och det är flera dagar kvar till löning. Med hjälp av en hushållsbudget kan du ta tillbaka kontrollen över din ekonomi. Men hur gör man en hushållsbudget?
Vad är en hushållsbudget?
En hushållsbudget är en plan över en enskild persons eller en familjs inkomster och utgifter. Med hjälp av hushållsbudgeten får du en överblick över hur din ekonomi ser ut. Det blir tydligt vart dina pengar tar vägen och enklare för dig att urskilja vilka utgifter som du kan dra ned på.
Hur gör man en hushållsbudget?
Det lättaste och vanligaste sättet att göra en hushållsbudget på är att systematiskt gå igenom vilka inkomster och utgifter man har. En välplanerad och tydlig hushållsbudget är nyckeln till privatekonomisk framgång.
Steg 1 – sammanställ dina inkomster
Börja med att skriva ner alla dina inkomster, såsom lön, pension eller bidrag. Om din lön är rörlig kan det vara bra att räkna på en mindre summa än din ordinarie snittlön. På så sätt är du förberedd om lönen blir lägre en månad.
Steg 2 – lista dina utgifter
Nu är det dags att skriva ner alla dina fasta och rörliga kostnader. De fasta kostnaderna består av de utgifter som är samma varje månad. Det kan exempelvis vara boendekostnader, abonnemang och amortering på bolån eller privatlån. De rörliga kostnaderna är utgifter som varierar varje månad såsom mat, kläder och nöjen. Dela sedan in de fasta och rörliga kostnaderna i underkategorier. Det som inte passar in i de olika underkategorierna kan du sätta under övrigt. Tänk realistiskt och var ärlig mot dig själv. Hur mycket pengar spenderar du egentligen, och på vad?
Steg 3 – välj budgetmodell
När du har skrivit ner alla utgifter och inkomster du har under en månads tid har du något att utgå ifrån när du gör din hushållsbudget. Sedan är det dags att välja vilken budgetmetod du vill använda. Det finns flera budgetmetoder där ute, men alla metoder fungerar inte för alla. Välj den budgetplan du tror passar dig bäst och håll dig till den i några månader och se om den fungerar för dig. Nedan ser du tre exempel.
En 50/30/20-budget
Denna typ av budget kallas även 50/30/20-regeln, vilken innebär att 50 % av dina inkomster ska gå till fasta kostnader, det vill säga kostnader som du inte kan leva utan såsom mat, hyra, transport, försäkringar och så vidare. 30 % av dina inkomster ska gå till dina rörliga kostnader som exempelvis kläder, nöjen, resor, abonnemang och så vidare. De slutgiltiga 20 % ska i första hand användas till att betala av skulder och i andra hand till ditt sparande.
När du har skrivit upp alla fasta kostnader inklusive dina skulder och eventuellt sparande bör resterande pengar utgöra 30 % av din inkomst och räcka till dina rörliga kostnader. Om pengarna inte räcker till de fasta utgifterna bör du skära ner på dina rörliga kostnader eller revidera din budget. Får du pengar över i slutet av månaden? Grattis! Passa på och lägga till dem i din sparkategori för framtida bruk.
Budgetmetoden Fasta och flexibla utgifter
När du använder denna budgetmetod delar du in dina kostnader i två kategorier – fasta och flexibla utgifter. Fasta utgifter är återkommande kostnader som är nödvändiga och kopplade till din överlevnad, till exempel boendekostnader, mat eller kläder som du måste byta ut på grund av slitage. Däremot räknas kläder inte som en fast utgift om du handlar nya kläder för en kväll på stan.
Flexibla utgifter kan vara både återkommande och icke-återkommande kostnader för produkter eller tjänster som inte anses nödvändiga, det vill säga sådant som du ”vill ha” snarare än ”behöver”, till exempel biobiljetter och restaurangbesök.
Hushållsbudget enligt Kuvertsystemet
Denna budgetmetod har funnits med länge och går i grund och botten ut på att du tar ett antal kuvert, skriver en särskild utgiftskategori på var och en och fyller varje kuvert med pengar öronmärkta för den aktuella kategorin i respektive kuvert. Sedan betalar du dina inköp med de pengar som finns i kuverten. Maten betalar du med pengarna i matkuvertet, kläder med pengarna i klädkuvertet och så vidare, men bara tills kuvertet är tomt. När pengarna är slut måste alla utgifter i kategorin upphöra till nästa månad. Om det blir pengar över i slutet av månaden lägger du dem i ett sparkuvert eller använder dem för att betala av en skuld. Nästa månad fyller du på kuverten igen.
Traditionellt används fysiska kuvert och kontanter. Idag finns det istället flera digitala metoder att använda sig av, exempelvis digitala kalkylblad och appar.
Steg 4 – utvärdera
Efter ett par månader är det dags att utvärdera budgeten. Hur har det gått? Har du spenderat mer än du planerat eller kanske mindre? Om du spenderat mer än du tänkt kan du antingen justera budgeten eller skära ner på onödiga saker såsom cafébesök och alkohol. Ligger du däremot bättre till än du tänkt kan det vara en god idé att öka ditt sparande.
Tänk på det här när du gör en hushållsbudget
-
Var realistisk och ärlig mot dig själv. -
Skriv ut kontoutdrag för de senaste tre månaderna och markera de kostnader som hör till samma kategori. På så sätt får du snabbt koll på hur mycket du spenderar på exempelvis restaurangbesök, kläder och nöjen. -
Se till att du räknar med den inkomst du får efter skatt, din bruttolön. -
Om du inte har en stadig lön lägg då ihop det du fått in och dividera med antalet månader för att få fram genomsnittet och utgå från det. -
Ställ rimliga krav på dig själv. Du kanske inte behöver sluta äta ute på lunchen helt och hållet, utan satsa på att endast äta ut en eller två gånger i veckan istället för fem. Om det fungerar bra kan du dra ner på restaurangbesöken ytterligare. -
Stäm av kvartalsvis när du skapar din budget, annars kanske du missar saker som enbart dras kvartalsvis. -
Du kan smidigt och lätt göra en hushållsbudget i excel eller med hjälp av olika appar.
Det kan vara svårt att få hushållsbudgeten att fungera felfritt de första månaderna, men ge inte upp. Ta tillfället i akt och lär av dina misstag. Om du gjorde av med mer pengar än du tänkt kan det kanske bero på att du shoppat mer än du trodde från början. Då får du helt enkelt prioritera om nästa månad. Tillslut kommer det att fungera och du kommer att få mer kontroll över din privatekonomi.