Ägarlägenhet är en boendeform som infördes 2009. I korthet innebär det att man äger sin egen lägenhet i ett flerbostadshus. Tidigare fanns enbart ägarformen bostadsrätt för denna boendeform men i detta fall äger föreningen bostaden och köparen betalar en summa för att få rätten att bo där.
Vad är fördelen med ägarlägenhet?
Fördelen med ägarlägenhet är främst att du har större självbestämmande över bostaden. Med en bostadsrätt begränsas du tydligare av föreningens stadgar och regler. Det finns exempelvis alltid regler kring vad som är föreningens respektive medlemmens ansvar. Med en ägarlägenhet kan du renovera, måla om och förändra utan att ta hänsyn till någon annan.
Eftersom du äger lägenheten har du även möjlighet att pantsätta eller belåna den efter eget tycke. Det går även att överlåta den till någon annan eller hyr ut den.
Ökat byggande
När ägandeformen infördes var en av tankarna att den skulle bredda utbudet av bostäder och därmed vara en pusselbit till en minskad bostadsbrist. Detta både genom att skapa nya möjligheter för byggföretag att erbjuda eget ägande på lägenheter och att privatpersoner kunde bli hyresvärdar.
Ägandelägenhet skapar även en möjlighet att delar av en fastighet som har många hyresrätter ombildas till ägandelägenheter. Detta exempelvis i områden där intresset för bostadsrättsföreningar är lågt.
I Europa är ägandelägenheter betydligt vanligare än i Sverige och det har visat sig att ägandeformen har resulterat i att ett större privat kapital investeras i nybyggda lägenheter. Privatpersoner kan exempelvis investera i en ägandelägenhet och sedan hyra ut bostaden. Med hyresrätt eller bostadsrätt är detta inte möjligt på samma sätt då det då blir att hyra ut i andra hand vilket regleras av fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen.
Måste lagfart sökas vid köp av ägarlägenhet?
Ja, eftersom du blir den nya ägaren av lägenheten så måste lagfart sökas. Detta sker på exakt samma sätt som vid köp av fristående bostad.
Hur bildas ägarlägenheter?
Första steget till en ägarlägenhet är att en skriftlig ansökan sker till Lantmäteriet för att de ska kunna genomföra en lantmäteriförrättning. I denna avgörs exempelvis var gränserna ska gå mellan ägarlägenheten och gemensam egendom på fastigheten.
När dessa gränser är klara uppstår tydligt vad som är gemensamma utrymmen och vad som därmed samfälligheten har ansvar för. Varje ägarlägenhet äger en del av denna samfällighet. Mycket ofta behöver även en gemensamhetsanläggning skapas. Även denna ägs av samtliga ägarlägenheter. En gemensamhetsanläggning har ansvar för anläggningar så som vägar, garage, vatten och annat som finns tillgängligt utanför fastighetens område.
Samfälligheten och gemensamhetsanläggningen drivs av en förening – samfällighetsföreningen. I denna förenings stadgar kan det exempelvis framgå regler kring hur lägenheten får hyras ut och vad som sker om en person missköter sig (exempelvis inte betalar till föreningen). Föreningen reglerar därmed vissa delar av boendet men inte alls i samma utsträckning som en bostadsrättsförening.
Vilka krav måste vara uppfyllda?
För att ägandelägenheter ska kunna skapas krävs följande:
- Det krävs att det minst är tre ägarlägenheter som är sammanhållna i en enhet
- Lägenhetsutrymmet som utnyttjas får inte varit bostäder under de senaste åtta åren. Ägandeformen är alltså inte uppbyggd för att hyresrätter eller bostadsrätter ska ändra ägandeform. Den fungerar istället vid nyproduktion eller om exempelvis vindsförråd, kontorslokaler eller lagerlokaler byggs om till lägenheter.
- Ägarlägenheten ska vara avsedd att enbart vara en bostadslägenhet. Det är alltså inte meningen att den sedan ska styckas upp till två lägenheter. Däremot är det möjligt för en person att äga flera ägandelägenheter i samma fastighet.
- Lägenheten ska ges de rättigheter som krävs för att den ska kunna användas enligt dess ändamål. Det kan exempelvis vara vatten, avlopp, el, fasad/yttertak och eventuellt trapphus. Detta kan ske separat även om det vanligaste är att det sker genom en gemensamhetsanläggning.
Kan ägandelägenheter hyras ut?
Ja, en fördel med ägandeformen är att lägenheterna kan hyras ut. Det är även vad som ofta sker i Europa där ägandelägenheter är betydligt vanligare än i Sverige. Detta räknas alltså inte som uthyrning i andra hand (som det gör med hyresrätt eller bostadsrätt) utan är uthyrning av egen bostad.
Uthyrning kan både ske privat eller via näringsverksamhet. Sker uthyrningen privat regleras den av ”lagen om uthyrning av egen bostad”(2012:978). Hyresgästen omfattas då inte av besittningsskydd.
Sker uthyrning via näringsverksamhet gäller Hyreslagen och dess regler kring förstahandsuthyrning. Hyressättningen är då inte fri utan ska sättas utifrån bruksvärdesprincipen.
Går det att göra om hyresrätter till ägarlägenheter?
Tanken med ägandeformen ägarlägenhet är inte att hyresrätter och bostadsrätter ska ändras till detta. Det regleras genom att en ägarlägenhet inte får använts som bostad de senaste åtta åren.
Ägarlägenhet passar istället vid nybyggnation eller vid ombyggnation där exempelvis kontor eller förrådsutrymmen nu blir lägenheter.
Ingen populär ägandeform
Innan beslutet togs om att införa denna ägandeform beräknades att mellan 3000 och 5000 lägenheter skulle bli ägarlägenheter varje år. Ägandeformen har däremot inte alls blivit lika populär som beräknat. Fyra år efter att det blev möjligt att bygga ägarlägeheter var bara ca 700 byggda. Av dessa var majoriteten fortfarande ägda av byggherrar eller andra exploatörer. Sedan dess har det visserligen tillkommit fler ägarlägenheter men intresset är överlag mycket lågt.
Vad är skillnaderna mellan bostadsrätt och ägandelägenhet?
Att betala för en bostadsrätt innebär att man betalar för nyttjanderätten av bostaden. Det är bostadsrättsföreningen som äger bostaden och som sedan låter individer bli medlemmar och nyttja den. Med ägandelägenhet äger personen sin lägenhet helt själv vilket skapar större frihet.
Eftersom det är bostadsrättsföreningen som äger bostadsrätten är det även föreningen som delvis kan bestämma hur andrahandsuthyrning får ske, vilka renoveringar som kan göras samt vilka delar av bostaden som de är ansvariga för.
Med ägandelägenhet behöver inte hänsyn tas till en bostadsrättsförenings stadgar och regler. Det skapar en större frihet och mindre att förhålla sig till. Däremot kan vissa saker regleras av samfällighetsföreningens regler.
En bostadsrätt klassas även som lös egendom vilket gör att köpet av en bostadsrätt regleras av köplagen. Detta medan ägandelägenhet är fast egendom och därmed regleras av jordabalken.